Reklamproducent och konsument redan från barnsben

Är vad som helst okej när det kommer till kommersiella intressen?

Idag är inte reklam och marknadsföring endast planscher på stan, en banner i tunnelbanan eller en reklamfilm på TV, marknadsföring tar precis som våra medier ständigt nya steg i utvecklingen samtidigt som de kommersiella intressena blir allt fler och allt större. Mycket är numera endast ett klick bort och vi matas ständigt med nya erbjudande om såväl streaming-tjänster, skönhetsprodukter, appar och kläder. Reklam och marknadsföring som riktar sig till unga och barn dyker idag upp i stort sett samma sekund som barnet startar ett videoklipp på surfplattan, datorn eller smartphonen.

I takt med de nya mediers ständiga utveckling så ökar även antalet kanalerna för marknadsföring och tillåter denna att ta nya former och finna nya kommersiellt attraktiva målgrupper. Den tidigare tydliga gränsen mellan vad som är reklam och vad som är information eller underhållning blir allt svårare att tyda i och med de nya mediernas framfart. Vilket gör det allt svårare för mottagaren att faktiskt uppfatta vem som är avsändare till det den exponeras för.

I dagens mediesamhälle är YouTube den största plattformen för videodistribution, särskilt för barn och unga. Plattformen har även blivit ett populärt rum för kommersiella uttryck att frodas i. Ett fenomen som ofta syns på YouTube är när företag sponsrar YouTubers med exempelvis produkter så som kläder, smink eller andra skönhetsprodukter. YouTubern fungerar här som en slags varumärkesambassadör för produkterna i sin videoblogg där hen visar upp och testar produkten. Influencer marketing som detta kallas är ett fenomen som med sociala mediers framfart blivit en mycket populär marknadsföringsmetod. Metoden som sådan är det så klart inget konstigt med men det som jag finner problematiskt med denna företeelse är att YouTubern i många fall bara är ett barn själv samt att målgruppen som nås av innehållet också är barn och unga. Således riktar sig även innehållet, det vill säga produktplaceringen eller reklamen, till barn och unga.

För oss vuxna kan det kännas självklart att kunna urskilja de kommersiella intressena som uttrycks i dessa videobloggar och vad som är icke-kommersiellt men jag menar att för en 11-åring är inte detta lika enkelt. Många YouTubers är stora stjärnor som många unga ser upp till och har som förebilder, men de fungerar även som en slags kompis för de unga. I och med detta har vi nu ett scenario där en sponsrad film blir till ”tips” och en ”hjälp” från en snäll kompis om vilket smink hen borde testa eller om var man köper de coolaste t-shirten istället för ett riktat budskap från ett företag med en tydlig strategi.

Helena Sandberg[1], docent i medie- och kommunikationsvetenskap, menar att i takt med att vi får det allt bättre ekonomiskt generellt bidrar detta således även till att barn har mer egna pengar att konsumera jämfört med tidigare. Med denna vetskap blir det så klart allt mer attraktivt att rikta marknadsföring mot barn, inte minst i varumärkesbyggande syfte för att bygga en varumärkesrelation att ta med sig in i vuxenlivet. Men detta är inte den enda tänkbara anledningen. Det är såklart även så att företagen är medvetna om att barnen har inflytande över det de vill åt mest – det vill säga föräldrarnas plånböcker.

Men det är inte enbart som konsument som barn och unga blir en intressant målgrupp. Barn och unga är attraktiva för marknadsförare då de ofta är dem som sätter trenderna i nya mediemiljöer. Det som de unga nappar på är ofta det som kommer slå igenom större även hos andra målgrupper längre fram. Och vi har väl alla hört uttrycket att vara ”down with the kids” vilket detta blir ett utmärkt exempel på. Visst kan det vara positivt att de unga får vara med att sätta trender och att deras åsikt blir hörd, men hur långt får det lov att gå? Och oavsett vem som är avsändaren, ska vi verkligen utsätta våra barn för denna exponering? Är det okej att barn blir tidigt uppmärksammade av reklammakare och marknadsförare som självständiga konsumenter? Att göra barn till en del av konsumtionssamhället leder också till att konsumtion får en stor och betydande roll under ett barns uppväxttid.

En våra svenska YouTube-stjärnor är Misslisibell som startade sin YouTube-kanal som tioåring. Misslisibell, eller Lisa Jonsson som hon egentligen heter, har ett stort intresse för smink och det var även det som hon valde som inriktning i sina vloggar. Att som tioåring starta en YouTube-kanal som visar sminkvideos väckte stor uppmärksamhet. Även media snappade upp detta nya fenomen och riktade kritiska blickar mot Misslisibells publikationer.

Attityden mot Misslisibells YouTube-närvaro ändrades däremot ganska snabbt då marknadsförare fick upp ögonen för vilken tillgång kanalen kunde vara i ett företags kommunikation till en unga målgrupp. I vloggavsnitten visar hon upp också olika slags kosmetika och skönhetsprodukter som hon fått skickade till sig från företag. Skönhetsprodukterna presenterar hon grundligt då hon beskriver dem i detalj och ger samtidigt instruktioner och råd på hur produkterna kan användas. År 2014, 13 år gammal, toppade Misslisibell listan över näringslivets 150 superkommunikatörer då hon med ett prenumerantantal på drygt en kvarts miljon influerar en stor ung publik i deras attityd till och syn på varumärken. Idag har hennes publik utökat till att nå över 400 000 prenumeranter.

Misslisibell som började som en vanlig tjej som ville göra sminkvideos har senare kommit att nå stjärnstatus där hon är en förebild och idol för många. Ett fenomen som blir allt vanligare i dagens medielandskap. Det går att finna en rad ytterligare exempel på YouTube där barn och unga på sina kanaler på ett professionellt sätt blir ett ansikte för kommersiella uttryck och uppmanar sina följare till konsumtion genom information om priser, inköpsställen och så vidare. i en intervju berättar Misslisibells mamma att redan några månader efter att YouTube-kanalen startats kunde Misslisibell känna pengar på annonsering i kanalen. Tre år senare kom förfrågningar från minst två företag om dagen som vill att deras produkter ska synas i vloggen.

Det finns alltså två aspekter som jag anser är problematiska med det fenomen jag nämnt ovan. För mig känns det etiskt fel att i likt exemplet med Misslisibell använda sig av ett barn för att marknadsföra sitt varumärke. Ytterligare problematik uppstår alltså när mottagaren av innehållet även det är barn. Barnen uppfattar i stor utsträckning inte denna typ av inslag i exempelvis YouTube-vloggarna som reklam utan som underhållning och för dem är det inte ett varumärke som är avsändare utan en schysst kompis som vill hjälpa och ge råd, och vilket barn vill inte ha precis de sakerna som ens kompis har?

Att som barn ständigt exponeras för saker som en borde ha och borde köpa för att vara cool, snygg och ”inne” på det här sättet får alltså konsekvenser. Många barn och unga riskerar att få dålig självkänsla och även förvrängda kroppsideal till följd av den ständiga exponering som uppmuntrar till konsumtion och som ofta fokuserar kring utseende.

Så är vad som helst okej när det kommer till kommersiella intressen? Om vi funderar lite på det jag diskuterat här ovan så kan vi kanske enas om att – nej, det är det ju så klart inte. När det kommer till reklam direkt riktad mot barn finns det dessutom en rad olika lagar att förhålla sig till oavsett medium. Men som tidigare nämnt tar marknadsföringen ständigt nya former precis som våra medier gör där lagstiftningen inte riktigt hinner hålla samma höga tempo. Utvecklingen som skrev på våra sociala plattformar, enligt mitt exempel på YouTube, är något som verkligen borde tas upp till diskussion då jag är säker på att många inte har kännedom om fenomenet. Jag anser att det är oetiskt att marknadsföring ska få gå till på det här sättet – vad som helst är inte okej men att reglerna ständigt kommer försöka att kringgås i kommersiellt syfte har jag inga tvivel om.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s